UNDERSÖKANDE LÄRANDE

Barn kan vara otacksamma objekt för traditionell katedervisning, de är inga goda lyssnare. Däremot är barnen mycket bra på att ställa frågor och framföra idéer. Leken är ofta en undersökande verksamhet, ett sätt att fundera över vad som skulle hända. Enligt flera experter på lärande är lärandet som bäst i en kollaborativ process av forskningskaraktär som främjar de enskilda elevers förmåga till förståelse på djupet, som producerar ny kunskap och som lär eleverna att skapa kunskap tillsammans. I denna typ av lärande betraktas eleverna som experter som arbetar tillsammans.

 

Undersökande lärande är inte en metod, utan ett sätt att tänka. Det är en syn på lärandet eller en uppfostringsfilosofi och innebär att undervisningen omorganiseras så att målet med inlärningen är att eleverna skall förstå olika fenomen. Inlärningen sker via problemlösning och genom att eleverna medvetet funderar över sin egen förhandsuppfattning. Läraren strävar efter att göra eleven uppmärksam på centrala begrepp eller grundläggande idéer. Med dessa utgångspunkter i minnet kan undersökande inlärning innefatta olika sorters undervisningsmetoder. Inlärningen i sig baserar sig dock inte på 45 minuters lektioner, på lärobokens helheter eller på ett tänkande som koncentreras enbart på innehållet i läroplanerna.

 

Arbetssättet vid undersökande lärande är en process som sker stegvis och fördjupas. Det undersökande lärandet är inte en modell som ska följas mekaniskt – man måste inte gå fram exakt enligt de beskrivna stegen. Syftet med modellen är att hjälpa både lärarna och de studerande att förstå vilka samarbetssätt som är väsentliga i kollaborativt arbete där man skapar kunskap samt att på grundval av detta strukturera och utveckla sitt arbete.

 

I skolorna har projekt med undersökande lärande vanligtvis varat 4–6 veckor med exempelvis 2–4 timmar i veckan, men element av undersökande lärande kan inkluderas i vilken undervisningssituation som helst. Läraren kan förslagsvis inleda behandlingen av ett nytt ämnesområde genom att låta eleverna tänka efter vad de undrar över i det fenomen som behandlas och vad de vill veta om ämnet. Å andra sidan kan hela undervisningen läggas upp enligt modellen undersökande lärande, vilket naturligtvis kräver en stor förändring av arbetsmetoderna. I allmänhet arbetar eleverna i grupper om 2–4 deltagare med ett gemensamt definierat forskningsproblem, men det är också möjligt att hela undervisningsgruppen har gemensamma arbetssessioner både i klass och på nätet.

 

Ett elevaktivt öppet undersökningssätt kan skapa lärandesituationer som främjar djupinlärning. Eleverna kan i mindre grupper och tillsammans med läraren formulera förutsägelser, söka lösningar och dra slutsatser. I dessa sammanhang ska eleverna ges möjlighet att tala om bakomliggande orsakar och samband. De ska dessutom använda begrepp relaterade till ämnen och undersökningsprocesser (t.ex. begrepp som hypotes och frågeställning).

Lärarna måste planera undersökningen  noggrant  så att lärandemål kan uppnås och synliggörs samt att interaktionen i klassrummet främjas. Därför är det viktigt att formulera vad som eleverna ska lära sig vid undersökningen samt avgränsa det problemområde som eleverna ska analyser.

 

Planeringsprocessen bör inbegripa reflektioner kring undersökningens genomförandeprocess och datainsamling och hur eleverna ska dra slutsatser (t.ex. tolka insamlade data). Därtill måste man precisera hur undersökningen ska redovisas och veta hur eleverna ska utveckla kritiskt förhållningssätt.

Eleverna kommer att behöva hjälp med att förstå vad som är viktigt i en undersökning och hur de olika erfarenheterna från undersökningen är relaterade till lärandemålen. Dessutom är det viktigt att läraren förklarar teorin bakom ett naturfenomen eller en process.

 

Ett mallrum för undersökande lärande finns på lärplattformen Fronter och du kan be din Fronter-admin om hjälp ifall du inte kan kopiera rummet själv.

Ansvarig utgivare

 

Ålands landskapsregering, utbildnings- och kulturavdelningen